Plommonträdet av Ellen Marie Wiseman
Sid. 622 
 
Jag älskar den här boken. Det var faktiskt länge sedan jag läste en så bra bok. En sån där som man inte kan lägga ifrån sig och som följer med en i tankarna under hela dagen, tills man kommer hem igen och äntligen kan fortsätta att läsa.
Jag läser och läser för att få veta hur det går, hur det ska sluta. Men jag vill samtidigt inte läsa. För det betyder att den kommer ta slut.
 
 
Det är en historisk roman som utspelar sig i andra världskrigets Tyskland. Christine bor med sin familj i en liten idyllisk by. Hon är förälskad i Isac. Och han är förälskad i henne. Hon är fattig, han är rik. Hon är tyska, han är jude. Lagar och regler förbjuder Christine och Isac från att träffas trotts att de bor i samma stad. Till en början har de hemliga möten på nätterna, men snart blir det allt för farligt och Christine vet inte längre vad som händer eller vad hon ska göra för att skydda Isac.
 
 
Boken utspelar sig under hela krigstiden och fortsätter en bit efter att kriget tagit slut. Jag älskar historia och tycker det är väldigt spännande att läsa om hur det civila tyska folket hade det under kriget. Boken beskriver väldigt bra hur hotet och kriget byggs upp. Den lilla byn tapetseras av propaganda, bomber faller, rykten sprids. Jag kan inte föreställa mig hur det måste vara att krypa upp ur jordkällaren efter ett bobanfall, och bara hoppas att ens hus fortfarande står kvar. Att gömma den gamla radion under sängen för att i hemlighet lyssna på utländska nyheter som inte kontroleras av den tyska censuren.
 
 
Det är också spännande att boken fortsätter efter krigsslutet. Bara för att kriget var vunnet betyder ju inte det att allt nu var frid och fröjd. Speciellt inte för det tyska folket. Hur fortsätter man? Hur bygger man upp sitt liv efter något sådant?
 
 
Det finns ju oändligt många krigsskildringar att läsa, och jag har inte läst så mycket om det tidigare, och kanske är det därför som jag tycker så mycket om den hör boken. Jag har inte "tröttnat" ännu. Men detta är något man inte kan tröttna på och en historia som vi måste höra om och om igen, och som vi måste påminna oss om hela tiden. Vad var det som hände och hur kunde det ske?
 
 
 
Det får aldrig bli gammalt. Vi får aldrig glömma. LÄS!
bok, book, läsa,

Kommentera

Publiceras ej