Ett år tog det. Och buckliga, ojämna och olika stora blev de. Men nu är de äntligen klara!!
Mina Gullebo-vantar!
De här vantarna köpte jag mönster och garn till på förra årets Sy & hantverksfestival. Det är ett mönster av Jenny Penny, och jag föll direkt för detta mönster. Både färgerna och blommorna är så fina!
Jag har aldrig stickat mönsterstickning på det här sättet förut och det har varit såååå pilligt för mig med alla färgbyten hela tiden att det alltså har tagit ett år för mig att bli klar med båda vantarna.
När jag blivit klar med den första så kände jag bara neeej! Jag orkar inte sticka en TILL!!
Så jag tänkte att det vore bra att sticka lite annat emellan, så att jag inte skulle bli galen av allt pill. Men det blev ju inte så lite, utan ganska mycket som kom emellan. Och plötsligt så närmade sig Sy & hantverksfestivalen igen, och jag var fortfarande inte färdig med mina vantar. Så jag lade helt enkelt på ett kol.
Men det hinner ju hända lite med ens stickteknik under ett år, så snart märkte jag att den här vanten blev mycket mindre än den första. Den här mindre storleken passar egentligen min hand mycket bättre, så jag valde att köra på.
Nu har jag alltså två vantar i olika storlekar. Är det någon som har tips på om det finns något som en kan göra för att minska den stora vanten lite? Blocka? Tvätta? Koka? Så svårt! Och vet inte vad jag vågar göra. Det går ju att använda dem som de är nu, men det känns liiiite jobbigt med obalansen, och att den ena vanten håller på att glida av hela tiden…
Jag tycker det var svårt med det konstanta färgbytet, eftersom jag inte är van vid det och inte lärt mig hålla två färgtrådar samtidigt, utan måste byta grepp och tråd varje gång det byter färg, så det tar ganska lång tid för mig att sticka så här. Och som ni ser så blev de ganska ojämna och bubbliga, så det är lite svårt att mönstret, speciellt det fina mönstret i handflatan.
Men trotts allt detta så är jag ändå nöjd med Gullebo-vantarna. Det är som sagt mitt första försök, så jag får inte vara får hård mot mig själv. Det är väl ändå inte så noga? Huvudsaken är ju att de blev klara och att de går att använda!
Jag behöver ju definitivt öva på sån här mönsterstickning, men nästa gång ska jag nog välja något som inte så fullt så pilligt och smått.
