smortensem.blogg.se

 

Boken börjar med Arne som på sin pappas dödsbädd får reda på att hans döda mamma fortfarande lever. I Berlin. Han får i uppdrag av sin pappa att söka upp sin mamma och leverera en liten, låst ask till henne. Det är huvudhistorien. Men I inledningen presenteras också två andra karaktärer; En mysisk (förmodligen galen) professor som verkar forska I det okulta, och en rullstolsbunden, bok-älskande flicka. De känns som roliga, intressanta och udda karaktärer och jag ser fram emot att se hur de kommer interagera med varandra. Men jag läser och läser, och allt som händer är att Arne går runt I Berlin I sina gula skor, tittar på kartan och äter currywurst. Var är de andra karaktärerna som presenterades I början?

 

 

Först efter halva boken stöter man på professorn igen, och ännu senare flickan. Och när det sker så blir det som en helt annan bok. Det blir hypnoser och häxsprocesser. Vad händer? Men det är nu det blir spännande och intressant, och också lite rörigt. Jag kan gilla att man inte redar ut allt I detalj I slutet, att vissa frågor fortfarande finns kvar, men efter Elva dagar I Berlin så finns det för många frågetecken kvar när sidorna är slut. Ändå gillar jag den på något sätt. Men det skulle behövas 10 sidor till för att knyta ihop alla trådar.